För varje gång jag yogar så får jag en sanning eller uppenbarelse om mig själv och mitt liv och det slår aldrig fel. Visst är det helt fantastiskt att det bara uppenbarar sig som en tanke, känsla eller ingivelse och det följer med i temat för dagen.

I dag så var det uteyoga på piren i Karlshamn (mån och ons 18.00) och vi jobbade mycket med balans i blåsten. Balans på hela foten och i hela kroppen och det var då det slog mig om hur viktigt det är att vi har balans även i livet med hela foten i marken och fokuserar vår blick långt borta, för om vi fokuserar på marken eller i himlen så faller vi. Men det hänger även ihop med om vi tror att vi kan, då vi skapar vår egen sanning och förmåga att prestera med vad vi tänker, för det sitter så otroligt mycket i huvudet om vad vi själva tror att vi är kapabla till.

Jag hade svårt att stå på höger fot i dag, vet inte om det är min gamla vrickning som spökar eller om det helt enkelt var svårt för mig att fokusera på en punkt och blev på så vis väldigt vinglig och tappade positionen. Jag är själv mitt i en virvelvind i mitt liv, så jag tror att både min kropp och mitt sinne visade mig att jag behöver stå lite stadigare på båda fötterna för att hålla balansen, speciellt när det blåser runt i kring.

Jag känner så stor tacksamhet över vad min kropp och medvetande förmedlar till mig som jag kan ta med mig och lära mig av eller vad jag behöver tänka på just nu, men även så otroligt stor tacksamhet att jag har en frisk kropp som tillåter mig att utöva yogan och självklart stor tacksamhet för Patricia som ger så mycket av sig själv varje gång och är en fantastiskt bra pedagog.

Ha det underbart och ta hand om varandra!

Namaste

/ Alexandhra